Solstormar

Solstormar är kraftiga energiutbrott på solen som består av strålning eller laddade partiklar. Stormar på solen kan påverka vardagen på jorden genom exempelvis elavbrott, norrsken eller störningar i flygtrafiken.

Tidvis får solen mycket kraftiga energiutbrott som består av strålning eller laddade partiklar och dessa utbrott brukar benämnas solstormar. Utbrotten av laddade partiklar kallas för koronamassutkastningar och de kan orsaka geomagnetiska stormar på jorden.

Hur påverkar solstormar oss?

När solstormar riktas mot jorden kan de påverka jonosfären och störa ut de radiovågor och satellitsignaler som antingen ska studsa mot jonosfären eller passera igenom. Strömmarna som bildas av det elektriska fältet kan orsaka störningar bland annat i elnätet, i signalsystem och elförsörjning för tågtrafik samt orsaka korrosion i rörledningar.
Majoriteten av de solstormar som drabbar jorden är hanterbara i sett till styrka och de konsekvenser som följer. Men samhällets sårbarhet för solstormar ökar i takt med att utvecklingen går framåt och att beroendet av exempelvis el och elektronik blir större.

Extrema solstormar – konsekvenser för samhällsviktig verksamhet

Vad kan du göra för att minska konsekvenserna?

I den Nationella risk- och sårbarhetsbedömningen har solstormar identifierats som en händelse som bedöms utgöra allvarlig och betydande men även ett realistiskt hot och risk mot Sverige.

Nationella risk- och sårbarhetsbedömningen

Det är därför viktigt att aktörer inom beredskapssystemet beaktar solstormar i sitt arbete med:

Hur arbetar Myndigheten för civilt försvar med solstormar?

Myndigheten för civilt försvar följer de typer av händelser som har en låg sannolikhet att ske, men som skulle kunna få stora konsekvenser om de inträffar och orsaka samhällsstörningar både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Vid behov informerar vi allmänheten när det finns risk för samhällsstörningar.

Vi samordnar även det nationella arbetet med solstormar tillsammans med centrala myndigheter inom beredskapssystemet för att stärka beredskapen mot solstormar.

Dessutom erbjuder vi en larmtjänst för extrema solstormar tillgänglig i plattformen WIS, mer info nedan.

Larmtjänst för extrema solstormar

Myndigheten för civilt försvar erbjuder en larmtjänst för extrema solstorma tillgänglig för aktörer inom beredskapssystemet genom plattformen WIS.

WIS

  • Larmtjänst för extrema solstormar

    Larmtjänsten för extrema solstormar är ett verktyg för att dela prognoser över risk för inkommande solstorm samt larma för pågående solstorm. Prognoser och larm är baserade på en femgradig skala och larmtjänsten ger exempel på möjliga effekter i olika typer av infrastruktur och tjänster (ex. satellitnavigering, elnät och HF-radio).

    Solstormar kan komma i tre olika former:

    • Geomagnetisk storm (G)
    • Radioavbrott (R)
    • Solstrålningsstorm (S)

    Aktörer kan i WIS-plattformen välja att bevaka ytan för extrema solstormar och då erhålla e-postnotiser när en solstorm bedöms nå eller har nått nivå 3 eller högre på den femgradiga skalan.

    I plattformen kan en aktör även filtrera om de önskar utskick av notiser för alla former av solstormar eller enbart en eller två.

Hur ofta inträffar solstormar?

Solens aktivitet kan följas genom antalet solfläckar på solens yta, där högre antal solfläckar indikerar en ökad aktivitet. Antalet solfläckar varierar cykliskt med en periodicitet på 9–14 år och med ett medelvärde på cirka 11 år. Det senaste minimat inträffade år 2019 och vi upplevde under slutet av 2024 ett solfläcksmaxima. Det innebär att solstormarna för närvarande är som mest frekventa men såväl antalet solfläckar som solens aktivitet förväntas återigen minska.

Hur utsatt är Sverige för solstormar?

De länder som ligger närmare polerna är generellt sett mer utsatta för effekterna av geomagnetiska stormar. Detta beror på jordens magnetfält som för de laddade partiklarna i solstormen mot jordens poler. Det är också därför som polarsken uppkommer kring polerna. Vad gäller strålningsutbrotten så påverkar de hela jorden då det laddar upp jonosfären.

Vad är en geomagnetisk storm?

När jordens magnetfält träffas av en koronamassutkastning kan energi överföras och ett elektriskt fält gå genom jordytan. Detta kallas för en geomagnetisk storm. Vid en geomagnetisk storm kan strömmarna gå genom allt ledande material som är jordat, till exempel elnät, järnvägsnät och rörledningar.

Internationella samarbeten

Myndigheten för civilt försvar samarbetar med bland annat den europeiska rymdorganisationen (ESA) och den europeiska unionens rymdprogrambyrå (EUSPA) kring området solstormar.

  • Internationella samarbeten

    För att säkerställa att vi har en god beredskap för solstormar är det avgörande att vi samverkar internationellt för att kunna ta del av andra länders kunskap och expertis.

    Extrema solstormar har kapaciteten att orsaka störningar på global nivå och kan direkt och indirekt påverka flertalet samhällsviktiga verksamheter. Vi har ännu i modern tid inte upplevt en så extrem solstorm.

    I vårt arbete ingår att följa de typer av händelser som har en låg sannolikhet att ske, men som skulle kunna få stora konsekvenser i ett nationellt eller internationellt perspektiv.

    Konferenser och möten

    Myndigheten för civilt försvar följer området solstormar genom att både delta i och organisera nationella och internationella möten och konferenser. Exempelvis har Myndigheten för civilt försvar en samverkansgrupp för rymdväder med berörda aktörer i beredskapssystemet. Syftet med mötena är informationsdelning, identifiering av behov och koordinering av insatser med relevans för deltagarna.

    ESA:s program för rymdsäkerhet

    Sverige är medlem i den europeiska rymdorganisationen ESA. Inom ESA genomförs olika rymdrelaterade forsknings- och utvecklingsprogram, bland annat ESA:s program kallat Space Safety, eller programmet för rymdsäkerhet. Programmet har som mål att bidra till skyddet av vår planet, mänskligheten och tillgångar i rymden och på jorden från hot som härrör från rymden samt att bidra till ett säkrare Europa. För att realisera dessa målsättningar ska programmet bland annat utveckla och driftsätta nya satellitsystem för övervakning av rymdväder samt skapa en operationell förmåga att förvarna om kraftiga solstormar.

Senast granskad: 8 december 2025